Sedan en tid tillbaka har jag tagit mig i kragen och skapat mig en egen utvecklingsplan vad det gäller de kompetenser jag eventuellt besitter. Bland dessa har också funnits intressen, människor & ledarskap.
Idag, 1/2 år efter kursen har jag gjort mig förstådd på våra beteenden på en djupare nivå. Alla tillstånd och ramar vi har, hur vi människor tolkar olika kroppsspår och ännu viktigare varför. I ledarskapet tror jag att bl.a. det viktigaste aspekterna är att inte använda härskarteknik. Trotts det, är härskarteknik rätt så vanligt, det sker i olika sammanhang.
Nedan finner du några av de härskartekniker som finns bland oss ”humans”.
Osynliggörande Att tysta eller marginalisera oppositionella genom att ignorera dem.
Exempel:
Någon tar upp det som man just sagt som om det vore en egen idé eller tar ordet trots att man just börjat prata.
På ett möte börjar de andra skrapa med stolarna, bläddra i sina papper, viska eller gäspa när man får ordet.
Förlöjligande Att genom ett manipulativt sätt framställa någons argument eller person som löjlig och oviktig. Detta genomförs till exempel genom att använda slående men ovidkommande liknelser. Även att inför grupp anmärka på ens yttre är ett sätt.
Exempel:
En kollega skrattar åt ens uttal och säger att man låter som en karaktär i en kul TV-serie (när man hade något viktigt att säga).
Undanhållande av information
Att utestänga någon eller marginalisera dennes roll genom att undanhålla väsentlig information.
Exempel:
Kollegor låter en förstå att de haft ett möte där man borde ha varit med.
Beslut som skulle fattas vid ett möte har redan fattats tidigare i informella sammanhang, dit inte alla berörda haft tillträde.
Dubbelbestraffning Att ställa en inför ett val, och utsätta en för nedvärdering och bestraffning, oavsett vilket val man än gör.
Exempel:
Man är noggrann med sina arbetsuppgifter. Då ser chefen det som om inget blir gjort. Om man snabbar på, får man höra att man slarvar.
Som man: att beskyllas för att inte ta ansvar för hem och barn, men kallas omanlig om man stannar hemma.
Som kvinna: att välja att vara hemma med sina barn framför att gå på ett kvällsmöte och därmed betraktas som oseriös, men närvarande på mötet kallas för "dålig mamma".
Påförande av skuld och skam Att få en att skämmas för sina egenskaper, eller att antyda att något man utsätts för är ens eget fel. Detta sker ofta genom en kombination av förlöjligande och dubbelbestraffning. Jämför dock skuldkänsla och skamkänsla.
Exempel:
Trots att man inte informerats om det där mötet, får man höra att man själv borde tagit reda på när det var.
Ingen lyssnar på vad man säger under mötet och man känner det som att man uttryckt sig på ett dumt eller otydligt sätt.
Om man utsätts för sexuella trakasserier, har man sig själv att skylla - genom exempelvis klädval.
Man blir avbruten gång efter annan mitt i en mening, får därmed känslan av att det man säger saknar betydelse.
Se också,
allt om jämställdhet!
Känner du igen dig? Frågan är, HUR kan vi ha dessa i baktanken så mycket att vi verkligen inte använder dem på något sätt.
Samtidigt läser jag en artikel om just härskartekniker just på bizzen, otroligt intressant. Dessutom skrev bloggkollegan tillika redaktör på bizzen Tess Norén om just detta.
För någon vecka sedan läste jag en artikel på LinkedIn (Som by the way börjar bli den plattformen jag rör mig mycket i) med rubriken ”Do you give good social hug?” Där man lyfte just styrkan med en enkel kram. Enligt mig är bland det viktigaste för en ledare och också för medarbetare att visa på vilka styrkor som finns i gruppen, vi alla lever i olika tillstånd och fungerar på olika vis.
En annan viktig aspekt är att förstå varandras ”tillstånd” och mentalitet, det krävs tid, engagemang och framför allt mod.
En annan person som jag har stor respekt för är min andra bloggkollega Irja Bäckström som jag gärna citerar, ”all you need is love” och lägger till "and a smile :)"
Och med det avslutar jag med följande frågeställning.
Du har alltid ett val!
Management by fear?
Management by love?
Vad väljer du?